Dop

Jäklar i havet vad jag varit dålig på att skriva den senaste tiden. Men minns ni att jag i mitt allra första inlägg skrev en sak? Jag kan påminna er. Jag skrev att mina inlägg kommer komma när jag känner för det. När jag har tid att skriva, när jag har något att skriva om och när jag vill. Blir många jag men det beror kort och gott på att jag bestämmer, iallafall över denna blogg. Nu kände jag mig nästan som divan Zlatan för en stund.

Förresten, godkväll på er alla där ute.

Föregående vecka har varit en karusell utan dess like. Bra dagar har blandats med mindre bra dagar och allas tålamod har testats till det yttersta. Dock har familjen stått enade och vi har löst allting inom familjen, precis som det skall.


Helgen som var har däremot varit en förbaskat trevlig sådan.
Fredagen var en riktigt fredagsmys fredag. Lugn och rå var det som stod på schemat och jag tror vi myste så gott vi kunde.

Lördag och söndag däremot gick i hålligångets tecken.
Julia, den äldsta dottern skulle för första gången i sitt liv stå på en stor scen då hennes dansskola Lets Move hade uppvisning. Jäklar vad stolt man var när de "små" liven äntrade scenen. Lystern i hennes ögon gick inte av för hackor då ett års tränande äntligen skulle få visas upp. Hur såg hon ut då? Som en ängel! Fia hade gjort henne så otroligt vacker och håret var uppsatt i en fin munkuppsättning. Stolt farsa? Mycket! Hoppas hon vill fortsätta med detta då vi ser hur glad hon blir av att dansa och visa upp sina färdigheter.

Vem är Julia? Den vackraste såklart!

Söndagen, the big day! Nu var det dags för Charlies dop och Fors Kyrka fick agera värdskap.
Tro mig, vägen fram till dopet har varit kantad av x antal problem och det fortsatte ända fram till dopdagen. Då, när vi stod i kyrkan, fick vi plötsligt reda på att prästen var en annan än den som skulle vara från allra första början. Ridå ner! Men, finns alltid ett men, prästen som tog över i sista stund skötte sig förträffligt bra och vi är mer än nöjda med dopet. Återigen ett tack till Fia som nästan på egen hand styrt upp detta medans en annan jobbat. Vill självklart passa på att tacka alla nära och kära för all hjälp samt att ni ville vara med oss denna dag.

Hur kände jag mig då? Var jag stolt? Det är bara förnamnet. När prästen frågade efter hans fullständiga namn och jag svarade Charlie Jan Thord så var det inte långt till tårarna.
Nu är han som resten i familjen en del av gud och hans lärjungar och det känns givetvis alldeles utmärkt!

3/5delar samlade.

Prellen var faktiskt en skön kuf.

Far och son, man ser klart vart han fått sin skönhet ifrån. Sin mor.


Nu blir det inget mer skrivet för denna kväll. Avslutar med en bild som får vilken ledsen människa som helst att bli glad.

                                         Charlie Jan Thord Einarsson


Godnatt. Och hörrni, snart julafton så se till att vara snälla. Eller som de sa i skolan;

-Vänlig vecka fort förgår, bättre vore vänligt år.

Over and out
/Farsan Daniel